Alternativ behövs på konstscenen

© Milou Allerholm • DN 2003-01-18

Carin Hildebrand, Annika Johansson,
Stefan Johansson Britta Kjellgren
STUDIO 44 - visas t.o.m. 26/1

Anita Malmqvist
GALLERI HJÄRNSTORM - visas t.o.m. 8/2

Något har hänt i gallerivärlden; konstnärerna står inte längre med mössan i hand utan går samman och skapar egna utställningssammanhang. Milou Allerholm har sett utställningar på två av stans nya rum för konst: Galleri Hjärnstorm och Studio 44.

I början av 90-talet startades inom loppet av några år en rad nya gallerier i Stockholm. De fångade upp en stor del av den unga konsten, och det uppstod en ovanligt rörlig konstscen med både etablerade gallerier och nykomlingar. Till skillnad från många andra städer rådde en situation där det inte tycktes finnas något behov av "alter nativa" tställningsrum - även om platser som Galleri Ynglinga gatan och Enkehuset med tiden kom att utgöra allt viktigare tillskott. Men efter några år infann sig en viss stiltje, gallerierna hade så att säga fullt stall och kunde bara ta in en bråkdel av de konstnärer som knackade på dörren.

Den senaste tiden har något hänt:konstnärerna står inte längre med mössan i hand och väntar på sin tur. Många har i stället gått samman och skapat egna utställningsrum. Några har, som Konstakuten eller Soc, bidrag från stat eller kommun. Andra - som ID:I galleri -har som policy att inte ta emot några bidrag, varken statliga eller privata, det tjugotal konstnärer som driver galleriet delar i stället kostnaderna.

Även om nivån på utställningarna ibland lämnar en del att önska har de konstnärsdrivna gallerierna idag en viktig roll. Stans konstscen känns som helhet energisk, med en bredd av utställningsrum som existerar parallellt.

Och i helgen två till: det ena är Galleri Hjärnstorm, som tagit över Zink gallerys lokaler på Skeppargatan. Galleriet är ekonomiskt frisående från tidskriften med samma namn, men tankemässigt ska de vara sammankopplade.
Det andra, Studio 44, är ett projekt där 28 konstnärer gått samman. Under våren ställer de ut i omgångar i en tillfällig lokal på Tjärhovsgatan.

Britta Kjellgren Annika Johansson

Först ut på Galleri Hjärnstorm är Anita Malmqvist, som med hjälp av värmekänslig kamera och laserteknik gjort två videor som som cirklar kring de rörelser - synliga eller osynliga -som uppstår kring den mötesplats som kaffebryggaren utgör.
Det är fint på ett lågmält och lite roligt sätt, men blir i slutändan mer intressant tekniskt än tankemässigt.

På Studio 44 träder man först rakt igenom en av Britta Kjellgrens envist randiga målningar som skurits upp till ett draperi. Hennes måleri knyter an till föregångare som Kenneth Noland eller Bridget Riley, men också till den närmaste vardagen. Intressant är också Annika Johanssons skulpturer, teckningar och målningar som skildrar små flickors oskyldiga lekar på ett både ömsint och tvetydigt sätt.

I ett kort statement i katalogen presenterar Studio 44 syftet bakom initiativet: "Detta projekt är ett försök att utveckla alternativa utställningsformer vid sidan av den traditionella galleriverksamheten".
Förutsättningarna bakom kulisserna må skilja sig en del från traditionell galleri-verksamhet, men till formen utgör den första utställningen knappast något alternativ: fyra konstnärer ställer ut objekt och målningar i fyra separata vita rum.
Gott så. Nästan trettio konstnärer visas i sex omgångar under våren, utan någon direkt övergripande curatorisk tanke. Det kan bli både spretigt och roligt.

Milou Allerholm